Dikten Laibach

Fast hav och fjällen skilja,
där har jag min rot;
är hemma mer än mången,
som sätter där sin fot.
***

Ditt sydliga arv kanhända
hos mig går igen ibland,
men, tro mig, intet rycker
mig från mitt svenska land.
***
Utur papistisk träldom,
allsköns förtryck och våld
en man kom lyckligt undan
i blågul fanas sold.

Dikten Laibach (Ljubljana) skriven av Carl Snoilsky, där han avslöjar att han har sina rötter i Slovenien, men att hans adliga förfäder fick fly därifrån under motreformationen (se del 3), får inleda denna del som handlar om slovener och svenskar med slovenska rötter i Sverige.

Carl Snoilsky (1841-1903) är en av den svenska lyrikens största mästare. Han var svensk greve, diplomat, bibliotekschef och skald. Få svenskar känner dock till att han hade sina rötter i Slovenien. Hans dikter uttrycker livsglädje, frihetsoptimism, medkänsla för underkuvade och förtryckta folk och en skönhetsträngtande kärlek till naturen och folklivet i de södra delarna av Europa - de uttrycker alltså ett internationellt och socialt engagemang och är i formen fulländade.

Framförallt är Snoilsky känd för diktsamlingen Svenska Bilder, som innehåller en stor samling ballader med ämnen ur Sveriges historia.

Förmodligen härstammade familjen från orten Znojile i Krain. Som sagt så flydde förfäderna undan förföljelsen av protestanterna (motreformationen, se del 3) i slutet av 1500- och i början av 1600-talet. Någon av förfäderna hamnade visst i Polen där namnformen ändrades till Snoilsky under polskt inflytande. Det var troligen under trettioåriga kriget som Snoilskys förfäder kom därifrån till Sverige (se del 3).

Carl Snoilsky var starkt medveten om sitt ursprung och påminner om sina rötter i dikten Laibach (Ljubljana) efter ett besök där 1882 (se ovan).

Framförallt under migrationsvågen från Slovenien under 60- och 70-talet (se del 7) kom det en hel del slovener till Sverige för att arbeta inom industrin, t.ex. i Kockums i Malmö. Trots att de har anpassat sig och integrerat sig bra i Sverige, så finns där en längtan till hemlandet, som ges uttryck genom sång och musik.

I Malmö verkar inom den slovenska föreningen Planika (sv. Edelweiss) kören Planika, som också har gett ut sin egen skiva. År 2007 firade de sitt 30-årsjubileum. Kören består av nio män och en kvinna. Från bilden bredvid finns en länk till mer information och ett litet smakprov från skivan.
De tre sjungande Systrarna Budja från Landskrona blev tämligen kända i Slovenien, där de också uppträdde som Lastovke (Svalorna).

Under de senare åren inkluderades även andra familjemedlemmar i Sverige - t.ex. mor, makar, andra syskon, barn och barnbarn - i familjekören Orfeum. Sammanlagt har två vinyl- och flera CD-skivor spelats in med sånger både på slovenska och svenska.
På bilden till höger syns CD:n Tedeum, som kom ut år 1999 inför milleniumskiftet, där julsånger framförda av systrarna Budja varvas med ett par sånger som framförs tillsammans med familjekören. Skivan finns i både en svensk och en slovensk utgåva.
Tedeum, 1999
Lastovke, 1979 Spoznanje, 1998 Otroci zemlje, 2000 Ave, 2003 Vecernice, 2004 Video: Glasbeni mostovi, 00/01
Na festival, tidigt 80-tal I början av 80-talet gavs vinylskivan till vänster ut tillsammans med den slovenska sångkören Lipa. Systrarna Budja har också spelat in en videokassett (se ovan till höger) med titeln Glasbeni mostovi (Musikbroar).

Andra generationen Budja i Sverige, Dora Tuomainen, sjunger tillsammans med Peter Cemjack i Spice Duo, som år 2007 gav ut skivan Kärlekens ansikten.

Även tredje generationen är aktiv på den svenska musikarénan. Doras dotter, Tanja Tuomainen, sjunger i rockbandet LipWize från Landskrona.
Kärlekens ansikten, 2007
Kontakta orfeum@bredband.net eller spiceduola@ hotmail.com för mer information eller beställning av skivor/videokassett.

En av musikerna i Elvis & Tolvis, sedemera Rockis & Poppis, en populär rockduo för barnpublik, är svenskslovenen Robert Popotnik.

Mer om hur duon blev till finns att läsa på följande länk.

Robert var tidigare Tolvis och numera Poppis och officiellt kommer duon från Skånebyn Rockarp. De har hittills gett ut två CD-skivor.

Det har genom historien funnits två synliga svenska idrottare med slovenska rötter.

En av dem är Armand Kranjc, f.d. världsmästare i boxning, född och uppvuxen i Landskrona.

Han erövrade WBO:s världsmästartitel genom att besegra britten Jason Mathews på TKO i den 8:e ronden. Han försvarade sin VM-titel tre gånger innan han förlorade i sitt fjärde titelförsvar mot den topprankade Harry Simon. Han mötte Paolo Roberto i en uppmärksammad match 2001, där han vann på poäng. Armand Krajnc gick sin sista match 2004 mot Sven Ottke från Tyskland, där han förlorade på poäng.

Nu är han tränare och huvudansvarig för Enighets boxningssektion i Malmö och driver Armand Boxcenter i Ystad. Han lär även barn att inte slåss, se länk.
Den andre är Miro Zalar, f.d. svensk friidrottare och mästare i stavhopp, född i Ljubljana.

Miro var aktiv stavhoppare och Sveriges främste inom sporten samt en av de stora svenska idrottsmännen under 1970- och 80-talet - samtida med Björn Borg och Ingemar Stenmark. Han höjde det svenska rekordet inom stavhopp från 5,55 m till 5,70 m och behöll detta under knappt tio års tid, från 1982 till 1991. Han vann åtta svenska mästerskap och deltog i svenska landslaget åren 1976–1988. Under landslagstiden var han OS-, VM- och EM-finalist med en 4:e plats på Europamästerskapen som bästa placering.

Numera är Miro friidrottsexpert på Radiosporten, tränare i stavhopp på elitnivå och fystränare för ishockeylaget Karlskronas HK. Han håller också föreläsningar inom områdena ledarskap, coaching och träning. Se mer om detta på hans hemsida.

Augustina Budja har haft det som sin hjärtefråga att dra fram Sverigeslovenerna ur anonymiteten som kommit av att alla i gruppen som invandrat till Sverige innan Slovenien blev självständigt har klassats som "jugoslaver" hos Statistiska centralbyrån (SCB). Hon har skrivit en magisteruppsats samt gett ut följande böcker i ämnet: boken Slovenci na Švedskem på slovenska, 2005, och motsvarande bok på svenska, Slovener i Sverige och integrationspolitiken, 2006.
Hon har också gett ut en svensk grammatik för slovener, Švedska slovnica za Slovence, 2002, och en slovensk-svensk ordguide, 2003, samt en slovensk kokbok på svenska, Slovenska maträtter - Receptboken (se del 13). Augustina är även redaktör för den slovenska tidskriften i Sverige, Informativno glasilo (Informationsbladet). Annars är hon också aktiv inom sång (se ovan) och skriver dikter - i samband med det sistnämnda så har hon gett ut poesiboken Letni casi/Årstider.

För mer information om böckerna, kontakta Augustina via e-postadressen budja@bredband.net.

Slovener i Sverige och integrationspolitiken Slovenci na Švedskem Švedska slovnica za Slovence Slovensk-svensk ordguide Informativno glasilo (Informationsbladet) Letni casi/Årstider
Andra mer eller mindre synliga slovener i Sverige är följande:
Karlo Pesjak från Hässleholm är naturfotograf. Han har fått flera utmärkelser, t.ex. Kristianstads läns kulturstipendium 1983, blev Årets Fotograf i Aktuell Fotografi 1986, Excellens FIAP 1989, Metallpriset 1994, blev Årets Fotograf i PhotoNatura 2000 och 2004, fick första priset i IFWP 2005 (växter och svampar). Han håller på med föreläsningar om sina resor i olika länder, bland dem Norden och Sverige samt även Slovenien (se länk). Ett exempel på föreläsning är t.ex. Gotska Sandön - Natur och dess märkliga historia (se länk).
Jože Stražar Kiyohara är konstnär i Stockholm, gift med konstnärinnan Suniko Kiyohara. Han arbetar mest med bronsskulpturer, men parallellt också med oljemåleri och grafik i olika teman.

Jože har haft ett åttiotal separata och samlingsutställningar i Sverige, många europeiska länder, Japan och Dominikanska Republiken. Hans konst finns representerad på många platser i Sverige och även i Slovenien.
Se hans hemsida.

Jure Piškur är professor i molekulär genetik vid universitetet i Lund samt en av grundarna av det danska bioteknologiska företaget JUBILE kinase.

I sin forskning har han inriktat sig på att finna vägar att bota cancer. Han kom i kontakt med cancerforskning av en slump. Egentligen är han forskare inom molekylär evolution, intresserad av bland annat hur enzymer har utvecklats genom årmiljonerna.

Han har tillsammans med kollegor från Stockholm, Köpenhamn och Lund i mars 2010 publicerat forskningsresultat kring en tomatgen som tycks vara värdefull vid framtida genterapi-behandling mot hjärntumörer. Arbetet redovisas i tidskriften Neuro Oncology.
Tomatgenen verkar som en självmordsbomb kan man säga, berättar Jure Piskur, professor vid Lunds universitet och en av forskarna bakom resultatet (Svenska Dagbladet, 2010-03-26).

Jure Piškur är också en av medförfattarna till boken Textbook of Structural Biology (2009).

Dario Križ i Höör doktorerade i biokemi vid Lunds universitet 1995 och är nu docent vid Lunds universitet samt gästföreläsare vid universitet utomlands. Professor Križ har publicerat 25 vetenskapsartiklar och har 13 godkända patent.

Han har också grundat företaget Lifeassays i Lund, som tillhandahåller engångsprodukter - reagenstester specialiserade på diabetes, njursvikt och hjärtsjukdomar.


Jaro Ankerst har undervisat på läkarutbildningen i Lund sedan 70-talet. Han föddes i Slovenien 1941 och kom till Sverige i början av 60-talet för att bedriva cancerforskning först i Stockholm och sedan 1967 i Lund på Institutionen för medicinsk mikrobiologi. Efter att ha disputerat 1971 forskade Jaro Ankerst några år på Institutionen för tumörimmunologi, innan han satsade på invärtesmedicin. I början av 80-talet blev han specialist, både i medicin och i allergologi. Innan pensionen arbetade han 66 % med undervisning och forskning samt ägnade resten av tiden åt kliniken. Efter pensionen fortsätter han att forska samt att ta hand om sina patienter på kliniken.
Familjen Stefanic från Vällingby driver företaget Kolpa - ortopediska skor. Företaget grundades 1979 av far och son Josef Stefanic, båda skomakare. Då bedrevs verksamheten i hemmet. I september 2005 expanderade verksamheten och flyttade till Spånga Centrum. Där säljer de bekvämskor. Majoriteten av deras skor har löstagbara innersulor så att man lätt kan använda sina egna inlägg. De säljer skor även från slovenska Alpina (se del 10).
Företaget tillverkar fotbäddar efter gipsavgjutning, förhöjningar ortopediska ändringar samt handgjorda ortopediska skor över egen läst efter beställning.

Viktor Semprimožnik från Hästveda i norra Skåne har en tapetserarverkstad - Vikis tapetserarverkstad - där han sedan 36 år tillbaks restaurerar möbler enligt traditionella metoder. Han testar sittkomforten på färdigrenoverade fåtöljer genom att sätta sig i dem och spela dragspel...

Trots att han är pensionär ägnar han sig fortfarande åt både möbler och musik. I en artikel i Östgötatidningen kan man läsa att Viktor har spelat dragspel sedan han var sju år och har turnerat runt i hela Europa med tyrolermusik från Alperna (som i Slovenien kallas slovensk folkmusik - "slovenska narodna glasba").

Viktors artistnamn under alla år har varit Vikis och han har under 37 år haft en egen "tyrolerorkester". Han har spelat mycket på Hasses lada i Båstad, Gröna Lund, vid oktoberfester och festivaler. Numera uppträder han med en inbyggd kvintett i ett midjesystem i dragspelet, som enligt Viktor är senaste skriket från Slovenien.

År 2009 var slovensk TV och filmade Viktor i hans verkstad. Det blev en timmes långt program som sändes i flera länder.

Dr Josef Anthony Stark, slo. Starc, (1942-2004) var biodlarsveriges kunnigaste, lojalaste och mest erfarne medlem och lärare. Han var stor i sitt engagemang, hade en enorm kapacitet, var vidsynt, vilket betydde att han som forskare såg den aktuella problemställningen i ett brett perspektiv i en komplicerad verklighet. Han har betytt mycket för Föreningen NordBi och Projekt NordBis arbete. Han planerade och genomföde även Apimondiakonferensen i hans födelseland Slovenien 2003.

Josef emigrerade till Sverige 1965 och tog agronomexamen 1975 samt agronomie doktorsexamen 1982. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet arbetade han sammanlagt i 33,5 år, som chef för biavdelningen i 16 år.

Hans forskarutbildning hade en stark betoning på mikrobiologi. Efter sin doktorsavhandling koncentrerade han sig på bin. Han var chef för biavdelningen på HUV (Husdjurens Utfodring och Vård) i 15 år, till 1994 då avdelningen flyttades över till Institutionen för Entomologi, var försöksledare och forskningsansvarig samt ansvarade för bisjukdomsdiagnostik. Josef hjälpte som handledare flera fram till en examen, t.ex. Masters of Science och Doktorsexamen.
Det var inte bara honungsbin som intresserade Josef, utan också humlor. Han höll framgångsrika kurser i humleodling i både Finland och Slovenien. Han var en omtyckt föreläsare tack vare hans berättarkonst. Han reste mycket på olika uppdrag, både inom och utom landet (över 50 länder). I Sverige blev det mycket föredrag i biodlarföreningar. På Apimondia i hans gamla hemland Slovenien 2003 talade han bl.a. om monitorering av miljön med hjälp av bin. De sista åren var också fyllda av olika aktiviteter för att på olika sätt hjälpa biodlingen, biodlare och studenter, både i Sverige och i fjärran länder som Kenya och Peru.

Vid sidan av forskandet var Josef aktiv lantbrukare och köttdjursuppfödare på gården Nibble, en bit från Uppsala. Som gammal fallskärmsjägare gav han sig även tid att odla sitt stora intresse för morsetelegrafering. Som omtyckt medlem i det lokala Hemvärnet, bevakade han tillsammans med sina Hemvärnskamrater det Kungliga Slottet i Stockholm vid flera tillfällen.

Josef Stark var den internationella organisationen för Melliferabiets, SICAMM:s (Societas Internationalis pro Conservatione Apis melliferae melliferae. International Association for the Protection of the European Dark Bee. www.sicamm.org ) förste president och var så fram till sin bortgång.

Hans forskargärning uppmärksammades av hans gamla fosterland som genom regeringsbeslut utnämnde honom till diplomat – Sloveniens honorärkonsul i Sverige.

I maj 2000 tilldelades han Kungliga Patriotiska Sällskapets Guldmedalj av första storleken för långvarig gagnande verksamhet. I november 2001 fick han Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj för nit och redlighet i rikets tjänst. År 2002 tilldelades han av Sveriges Biodlares Riksförbund vid Riksförbundsmötet i Älvsbyn SBR:s guldmedalj.

Till hedrandet av Dr Josef A Starks livsgärning och minne har det inrättats en stipendiefond med syfte att, som en uppmuntran, årligen utdela ett stipendium till förtjänstfull ungdom, som främjat utvecklingen av biodling i Josef Starks anda med huvudinriktning på bevarandearbetet med Apis mellifera mellifera, det mörka nordiska biet.

Uppgifterna om Josef Stark har här hämtats från: Vi minns Dr Josef A Stark

En annan betydande slovensk biodlelärare i vars spår Josef Stark tycks ha gått var Anton Janša i 1700-talets Habsburgska rike (se del 3).

Fortsättning följer! Denna del är inte klar.


Under uppbyggnad!

Ny startsidaSloveniens historia del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10, del 11, del 12, del 13, del 14, del 15, del 16, del 17, del 18