En herdesång från Steiermark

Motivet från en slovensk herdesång i Steiermark togs upp av kompositören Haydn till hans "Hymn of the Empire" som användes fram till 1918.
Senare under Weimarrepubliken togs denna hymn över av Tyskland och är fortfarande idag den federativa republiken Tysklands nationalsång.
1823 tog kompositören Beethoven till sig motivet och omarbetade det till sin "Ode to Joy" ("An die Freude" på tyska).
1993 valdes Beethovens hymn "Ode to Joy" till Europeiska Unionens gemensamma symbol.

Idag står alltså världen tyst när den forntida slovenska herdesången spelas upp...


Gammal herdedräkt från Velika planina i Gorenjskaregionen.

Det var prof. Franc Križnar, en slovensk musikrecensent, som hade förberett ett reportage om herdesången från Steiermark enligt ovan, för vilken han fick ett pris vid en festival i Frankrike. Det är ett fint exempel på att musiken i sig är gränslös...

1993 kom en serie slovenska frimärken ut med benämningen Slovenien - Europa i miniatyr, där även några gamla typiska instrument presenterades.

Citre (Cittran) är ett instrument som så sent som på 1800-talet användes brett över hela Slovenien. Det nämndes först under 1600-talet, men kom inte till allmänt bruk förrän på 1800-talet.

Lonceni bas (Krukbas) var ett utpräglat ackompanjemanginstrument. Det är gjort av lera och används som bas - för att ange rytmen i dansmelodier. Olika benämningar och andra vittnesmål berättar att instrumentet var mycket utbrett i de slovenska områdena. Längst har det bevarats i regionen Bela krajina, där det heter gúdalo eller díplenjak. I regionen Prekmurje var den känd som düda, vuk, vugac, vugaš eller medved, i regionen Primorska som pinja, i regionen Štajerska/Steiermark som moga, kugae eller mehurjeva muzika och i regionen Dolenjska som bas, loncen bas, báston, boben, duda och muga. Det tillverkas genom att man sträcker en grisurinblåsa över en lerkruka. Mitt i fästs en durrpinne. Man spelar med basen så att man med sluten hand eller med fingrarna glider upp och ner för pinnen - vid detta måste handen fuktas med vatten.

Trstenke (panflöjt) är ett urtida instrument vars användning kan spåras till det antika Grekland, där det var känt som syrinx eller panflöjt. Liknande instrument kände man till även på andra kontinenter och i andra gamla kulturer. I Slovenien utgör det äldsta bildmaterialet som vittnar om panflöjten situlan från järnåldern (se del 8). Idag överväger åsikten att panflöjten främst var ett herdeinstrument. I Slovenien tillverkades de mest i den östra delen, omkring Ptuj, i Haloze, i Dolenjska och även i Prekmurje, Porabje och i Koroška/Kärnten. Benämningen trstenka berättar att instrumentet är tillverkat av vass (slo. trst).

Idag överväger i Slovenien, liksom annorstädes, allehanda stråk-, blås- , slag- och andra "moderna" instrument.

En av världens mest kända kompositörer och violonister Giuseppe Tartini (1692-1770) föddes i kustsstaden Piran (se del 15) där en staty av honom kan beskådas på Tartinitorget. Han hade en italiensk far och en slovensk mor. Av honom har Stråkkvartetteten Tartini tagit sitt namn (se bilden till vänster). En annan slovensk stråkkvartett utgörs av Rožmarinke (se nedan). En av de mest kända violinisterna i Europa var även det slovenska underbarnet Leo Funtek (1885-1965), som sedan 1906 levde och verkade mest i Helsingfors. Av dagens slovenska violinister är bland de mest kända Miha Pogacnik, Anja Bukovec, Maja Cerar samt Bojan Cvetrežnik , den sistnämnde från Terrafolk (se nedan)

Slowind (se bild till höger) är bland Sloveniens internationellt mest kända blåsare och den i Slovenien internationellt mest etablerade kammaransamblen. De har även gästat Sverige. Enligt Sydöstran utgör de fem blåsmusikerna i slovenska Slowind något av den europeiska eliten på respektive instrument – så till den grad att de utbildar de främsta svenska talangerna.

Blåsorkestrar finns det annars gott om i Slovenien.

Dragspelet är förmodligen det populäraste instrumentet i landet. I augusti 2011 samlades en rekordstor mängd dragspelsspelare i Cerklje vid festivalen Panonika Harmonika. Med 1 137 samlade spelmän hoppas man på att hamna i Guinness rekordbok.

En av de internationellt mest synliga slovenska dragspelsspelarna är Primož Parovel. Miha Debevec är tvåfaldig vinnare i diatoniskt dragspel vid världens mest prestigefulla dragspelstävling Attimis i Italien, samt har även vunnit i många andra dragspelstävlingar. 1998 blev Denis Novato världsmästare i diatoniskt dragspel och 1999 så även Robert Goter. Också Luka Juhart har fått många internationella priser i dragspel. År 2010 blev Martin Težak världsmästare. Marko Hatlak är en virtuos på dragspel, som bl.a. gästar Terrafolk (se nedan). Andra populära dragspelsartister är Slavko Avsenik och Lojze Slak, som spelar modern slovensk folkmusik i var sin ansambel (se nedan).

I Slovenien tillverkas bland de bästa dragspelen i världen, bl.a. Zupan och Rutar.

Slovensk musik innefattar allt från äkta gamla folksånger, som t.ex. Po Koroškem, po Kranjskem že ajda zori... (Över Kärnten och Krain mognar bovetet redan...) och nyskapad folkmusik med bl.a. det hittills internationellt mest framgångsrika folkmusikbandet Avseniki (se del 7) som också framför låten Na Golici, som har blivit någon form av signaturmelodi för Slovenien, eller det näst mest framgånsrika Ansambel Lojzeta Slaka till modern industrirock med det världskända bandet Laibach (se nedan), som redan har omnämnts i del 6 och del 7.

De danser man dansar till den slovenska folkmusiken är polka och vals.

I musikstycket Pomlad (Vår) till nedan till höger har folkmusiken (Ansambel Lojzeta Slaka) och rocken (Big Foot Mama) t.o.m. slagit ihop sina påsar.

Avseniki - Na Golici
Ansambel Lojzeta Slaka - Padalec
Avseniki - Slovenija

Danica Filiplic, Franc Koren och Trio Avgusta Stanka- Stirje Fantje Špilajo

Danica Filiplic och Franc Koren- Po Koroškem, Po Kranjskem
Big Foot Mama och Ansambel Lojzeta Slaka - Pomlad
Ansambel Lojzeta Slaka - V dolini tihi
Avseniki - Veselo z Avseniki
Ansambel Slovenija - Polka
Avseniki - Wigel Wogel Polka
Slovenski Zvoki - Vencek Avsenikovih
Veseli Svatje - Lunca, zakaj se svet mi gunca?
Modrijani - Pevcu v spomin
Slapovi - Belo pismo
Beneški fantje - Pojdem v Benecijo
Ansambel Toneta Rusa - Moje srce še ne spi
Ansambel Franca Mihelica - Rajanje na vasi
Ansambel Ceglar - Ce se svet podre
I USA har den slovenska polkan lämnat sitt avtryck med Cleveland-style polkan (se del 5).
Fran Gerbic, född 1840, uppmärksammade de slovenska folksångerna och skrev ner många samt bearbetade dem för körsång. Han skrev också nya sånger i folklig stil som t.ex. Pastircek – Kaj pa ti piskaš, kaj pa ti vriskaš? (Herdepojken - Vadan ditt flöjtspel, vadan dina glädjeutrop?) - den har spelats in som video av Vlado Kreslin (se nedan) och Katarina Nemec, se länk från bilden till höger.
Vlado Kreslin och Katarina Nemec - Kaj pa ti piskaš

Den ålderdomligaste slovenska folkmusiken har bevarats i det isolerade Rezija/Val Resia, som befinner sig på den italienska sidan om gränsen (se del 14). Där dansar man bara en dans - rezijanka (resianskan). Det är en pardans där dansarna aldrig tar i varandra, utan endast byter plats under dansen (se länk från bilden nedan till vänster) . Det instrumentala ackompanjemanget utgörs av fiol och cello. På länkarna från bilderna nedan finns även resiansk folkmusik och folksång.

Resiansk dans Resiansk folkmusik Resiansk folksång 1 Resiansk folksång 2 Resiansk folksång 3 Resiansk folksång 4 Resiansk folksång 5
En ensemble som verkar för att återuppliva det allmänna slovenska folkmusikarvet är Trutamora-Slovenica, en annan är Tolovaj Mataj. Marko Banda spelar gammal folkmusik från Prekmurje (se del 15). Gammal folkmusik arrangeras också om så som gruppen Katice gjort med till exempel folksången Gizdava, eller gruppen Jararaja med sina tolkningar av slovensk folkmusik (se exempel nedan till höger).
Marko Banda - Šamarjanka
Katice - Gizdava
Katice - Šla bom na goro visoko
Katice - Vlahi
Jararaja - Zeleni Jurij
Kyrkosång har varit en central del i slovenernas kultur alltsedan Karantaniens tid (se del 1). Det var också inom kyrkomusiken som den store slovenske kompositören Jacobus Gallus Carniolus (1550 - 1591) , född Jakob Petelin, var slovensk kompositör och dirigent under senrenässansen (se del 3) i Wien och i Prag. Han var under sin tid framgångsrik och uppskattad.

Hans mest bekanta verk är det sexstämmiga Opus musicum från 1577, en samling av 374 motetter som så småningom kom att täcka det liturgiska behovet under hela kyrkoåret. En av hans motetter utförs här nedan av svenskar (Alleluia, Cantate Domino):

Jacobus Gallus - Haec Die
Jacobus Gallus - Ascendit Deus
Jacobus Gallus - Natus est nobis
Jacobus Gallus Handl - Motetto - Alleluia, Cantate Domino
Jacobus Gallus - Ecce, quomodo moritur iustus

Körsång har en viktig plats i slovenernas kulturliv - det finns knappt en skola utan kör och de traditionella sammankomsterna för körer är många. Den slovenska vokala musikkulturens starka tradition och höga kvalitet uttrycks ibland i karikatyren: Två slovener, så har du en kör. Ett exempel på en populär körsång är Kje so tiste stezice? (Var är de stigarna?) av Gustav Ipavec (se del 5) som också skrev Slovenec sem (Jag är sloven).
Andra exempel på körsånger är Štajerski fantic (Steiermarkgossen), Kaj ti je deklica? (Vad är det med dig, flicka?) och Oj, Triglav, moj dom (Åh, Triglav mitt hem) - den sistnämnda av Jakob Aljaž (se del 5).

New Swing Quartet -  Joshua Fit the Battle of Jericho
En slovensk kvartett som vunnit internationellt erkännande och har turnerat mycket framförallt i USA är New Swing Quartet, som förr sjöng mest slovenskt, men som i stort övergått till gospel (klicka på bilden till vänster).

Den mycket populäre ledsångaren Oto Pestner med blandat slovenskromska rötter har även en solokarriär.
Oto Pestner - Vse je lepse, ker te ljubim
De senaste åren har den slovenska kören Perpetuum Jazzile vunnit stort gehör både på hemmaplan och ute i världen. Den grundades redan 1983 av Marko Tiran och hette då Gaudeamus Chamber Choir. År 2001 tog den kände producenten, arrangören och vokalisten Tomaž Kozlevcar över ledningen av kören. Sedan februari 2011 har dock svensken Peder Karlsson (en av grundarna av vokalgruppen The Real Group) tagit över det konstnärliga arbetet med kören. I oktober 2011 sjunger Perpetuum Jazzile under Vokal xtravaganzza 2011 i Ljubljana tillsammans med den svenska vokalgruppen Vocal Six.
Perpetuum Jazzile - Africa
Perpetuum Jazzile - Will you be there (Michael Jackson) - Ecce quomodo moritur iustus (Gallus)
Perpetuum Jazzile - Bee Gees Medley
Perpetuum Jazzile -  Killing me softly
Perpetuum Jazzile -  Avseniki Medley
Gamla slovenska evergreens finns det en hel del. De sjungs framförallt av de på 70-talet mycket populära Majda Sepe och Marjana Deržaj, men även Lado Leskovar, Elda Viler, Ditka Haberl, Nino Robic, Alfi Nipic, Edvin Fliser, Janko Ropret, Branka Kraner, Ivo Mojzer, Ana Dežman, Tatjana Gros, Moni Kovacic och grupperna Bele Vrane (se del 6 ) samt Pepel in kri (se nedan) m.fl. Några av Majda Sepes hits var Šuštarski most (ny version med Nuša Derenda), Zemlja pleše (nyare version med Avia Band) och Ljubljanske ulice. Zemlja pleše (Jorden dansar) sjöngs dock visst först av Marjana Deržaj.
Braco koren - Ptica vrh Triglava
Alfi Nipic - Poljane, dom prelepih dni
Majda Sepe & Nino Robic - Bele ladje
Janko Ropret - Ljubljancanke
Edvin Fliser - Otroci morja
Bele Vrane - Na vrhu neboticnika (från 1969)
Lidija Kodric - Za mojim hrbtom se ozri
 
Marjana Deržaj - V Ljubljano
Majda Sepe - Sirota
Tatjana Gros - Zato sem noro te ljubila
Bele Vrane - Mini maxi
Moni Kovacic - Brez ljubezni mi ziveti ni
Ivo Mojzer - Ti si rekla sonce
Majda Sepe - Spet bi  šla na Bled
Elda Viler - Kdo si, ne vem
Marjana Deržaj - Zvezde padajo v noc
Neca Falk - Vsak je svoje nesrece kovac
Elda Viler - Ti si moja ljubezen
Eva Sršen - Ljubi Ljubi Ljubi
Neca Falk - Dravski most / Banks of the Ohio
Neca Falk - Prva ljubezen (1972)
Neca Falk - Dobro jutro, dober dan

På 60-talet och 70-talet fick några av dessa artister tillfälle att representera Jugoslavien på Eurovision Song Contest. Det var 1966 som man för första gången kunde höra det slovenska språket på Eurovisionscenen. I Belgrad hade publiken blivit upprörd när Berta Ambrož från Kranj vann uttagningen med sin sång Brez besed (Utan ord). Men hon återvände från Eurovision som sjua och hennes sång kom ut i flera utländska versioner (danska, norska, engelska). Redan 1967 blev det slovenerna som återigen fick representera Jugoslavien med Lado Leskovar och antikrigssången Vse rože sveta (All världens blommor). 1970 sjöng Eva Sršen sången Pridi, dala ti bom cvet (Kom, så ska jag ge dig en blomma) med mindre framgång.
Riktigt besvikna blev slovenerna 1975 när gruppen Pepel in kri i Stockholm 1975 kom på först 13:e plats med sången Dan ljubezni (Kärlekens dag), som idag blivit mycket folklig, nästan en nationalsång. Då upplevde slovenerna att Europa inte förstod deras musik. Nog tyckte man att låten hade förtjänat en bättre placering!
1990 sjöng samma grupp, dvs. Pepel in kri, backupvokalerna i Toto Cutugnos framträdande med vinnarlåten Insieme 1992, vilket blev en liten revansch.

De slovenska kompositörernas förening, Društvo slovenskih skladateljev (DSS), firar 60-årsjubileum 2007. Bland de mest sedda kompositörerna är Mojmir Sepe, som skrivit några av låtarna ovan, men även den legendariske Jože Privšek (1931-1998) som under sin mer än 30 år långa tid (1961-1995) som dirigent i Big Band komponerade många populära och jazzlåtar.
Big Band är slovenska radions och televisionens nationella jazzorkester. Det är en av de äldsta dylika orkesteruppsättningarna i världen, då det verkar oavbrutet sedan 1945.
Slovenska filharmonin (se del 5) firade under säsongen 2001-2002 sitt 300-årsjubileum och är den centrala slovenska musikinstitutionen med en rik tradition enligt europeiska mått mätt. Under denna verkar Slovenska filharmonins symfoniorkester och Slovenska kammarkören.

Hugo Wolf (se del 5) var på slutet av 1800-talet en framgångsrik centraleuropeisk kompositör, som på grund av dåtidens kraftiga germanisering av vissa slovenska områden betecknas som österrikisk kompositör, trots att han härstammar från slovenska föräldrar och staden Slovenj Gradec som ligger inom dagens slovenska territorium. Inte förrän nyligen har man börjat nämna hans slovenska ursprung.

Den store österrikiske dirigenten Herbert von Karajan (1908-1989) hade en slovensk mor, Marta Košir från Mojstrana, vilket väldigt få vet om även i Slovenien. Han var "Megamaestro". I Sveriges Radios P2 har han under år 2008 också varit under lupp.

I Slovenien arrangeras varje år sammankomster för musikälskare av olika slag. I maj arrangeras sedan 1984 Druga godba (Annan musik) - Internationell festival för alternativ och etnomusik. Ljubljana jazzfestival är en av de äldsta i världen och går av stapeln i juni månad. Festival LENT pågår från juni till juli och är en av de största multietniska musikfestivalerna i Europa med 400 framträdanden och en halv miljon besökare. I Bled pågår under ungefär samma tid också en musikfestival - Festival Bled, där det också i augusti pågår en mindre känd Etnofestival. I Brežice arrangeras varje år Festival Brežice och i Novo mesto har man Rock Otocec, som är motsvarigheten till nordiska Hultsfred och Roskilde.

Vad gäller Eurovision Song Contest eller Evrovizija, som jag redan nämnt ovan, så var Slovenien med för första gången som självständig nation år 1993. Nedan finns huvuddelen av låtarna som varit med och tävlat. Slovenien har ännu inte lyckats vinna, utan har som bästa plats hittills nått sjunde plats. Landet har inte heller några grannar som skulle ge det självklara höga poäng - inte heller länderna från det forna Jugoslavien, då musiksmaken i Slovenien skiljer sig en hel del från Balkanländernas.

Nuša Derenda - Ne ni res  (2001)
Rebeka Dremelj - Vrag naj vzame (2008)

Sestre med sången Samo ljubezen år 2002 fick inga poäng från Sverige, men gjorde senare samma år succé på pridefestivalen i Stockholm.

Den typiska slovenska musiken, som kanske på något vis avspeglar mentaliteten, är oftast mjuk, melodiös och behaglig, om det så gäller glad folkmusik, schlagers eller svängig pop, samt välgjord vilket också gäller för rockmusiken (se nedan).

Under de senaste årtiondena har även sådan musik etablerat sig i Slovenien som skiljer sig från den slovenska musikstilen, vilket förmodligen delvis beror på den kraftiga inflyttningen av sydslaver från Balkan under Jugoslavientiden och delvis för att kunna slå igenom på den "jugoslaviska" marknaden. Artister som framför denna musikstil, slovenskt med Balkaninspiration - där man läger till någon form av högtravande känslomässigt patos eller sydliga exotiska rytmer, är framförallt Helena Blagne, Vili Resnik, Saša Lendero, Natalija Verboten, Jan Plestenjak och Magnifico (med serbiska rötter). Magnifico gjorde först succé i Slovenien med en originell discolåt, Zeleni Jure, med inslag av folksång från den slovenska regionen Bela krajina (Vita regionen).
Magnifico - Zeleni Jure
Šukar - Garbage
Vlado Kreslin & Šukar - Mardjandja
Terrafolk Warren Jackson
Terrafolk & Anja Bukovec
Terrafolk & Anja Bukovec i London
Shetland Folk Festival 2007: Terrafolk
Terrafolk - Cigancica
Musikband som dock helhjärtat satsar på annan folklore än slovensk med mycket hög kvalitet är bl.a. zigenarbandet Šukar (lyssna på låtarna på hemsidan!), ibland i samarbete med Vlado Kreslin (se nedan), och det slovenska världsmusikbandet Terrafolk.

Mia Žnidaric sjunger swing, gospel, blues, jazz och amerikansk folkmusik.
Mia Znidaric
Musik med kvalitet utövas på klassiska instrument även av Rožmarinke, som även samarbetar med bandet Silence som specialicerat sig på elektronisk, synthpop och soundtrack musik. Gruppen Borghesia spelade Electronic Body Music under åren 1982-1995.
Rozmarinke - Klise
Silence - Runalong
Silence & Rozmarinke - Drive
Silence - Kraljestvo macjih oci
Borghesia - Discipline
Borghesia - 400
Under nittiotalet var Ali En en populär rap-artist som slog igenom med låten Leva Scena.

I början av 2000-talet gjorde hiphop-duon Murat & Jose hitlåten Od ljudi za ljudi, som handlar om och propagerar mot främlingsfientlighet.  Ett tag utgjorde de tillsammans med Nikolovski bandet Nedotakljivi. I låten Nazaj samarbetar Murat & Jose med jazzlegenden Janez Boncina Benc (se nedan), och i låten Postan ti sam samarbetar de med den slovenska soulsångerskan Maya.
Ali En - Leva Scena
Murat & Jose - Od ljudi od ljudi
Nedotaklijivi - V dimu in smogu
Murat & Jose ft. Benc - Nazaj
Murat & Jose ft. Maya - Postan ti sam
Yoyocuts - Little things
Ett annat kollektiv i denna changer är RDYO som utgör en del i Klub K4 - denna erbjuder program med alla möjliga moderna musikchangrar så som minimal, house, techno, drum'n'bass, breakbeat, funk, nu rave, electro, hip hop, rock eller olika kombinationer av dessa. Yoyocuts är ett samarbete mellan två kollektiv: Buttercuts (Storbritannien) och RDYO (Slovenien). De möttes på en festival i Tyskland och behöll kontakten, uppträdde tillsammans och bestämde sig för att göra en skiva tillsammans.
Videosex - Moja mama
Gu Gu - Ljubil bi se
12. nadstropje - Zelene livade s teboj
Hazard - Najlepše pesmi
Pop Design - Zbogom moja Dolenjska vas
Cudezna polja - Poštar zvoni samo dvakrat
Don Juan - Povej mi Marina
Chateau - Ne toci solz za mano
Moulin Rouge - Boys don't cry  (1988)
Moulin Rouge - High Energy Boy
Babilon - Nikoli vec
Rok'n'band - Rad jo imam, cutim jo
Avia Band - Pandorina skrinjica
Musikband med lätt popmusik/dansbandsstuk har det funnits och finns det en hel del av, alltifrån ungdomsbandet Videosex till Gu Gu, Randez vous, 12. nadstropje, Hazard från åttiotalet till t.ex. 80- och 90-talets Pop Design, Cudežna polja (70-90-talet), Don Juan, Chateau, Moulin Rouge (eurodisco), 90-talets Monroe Band, Babilon och barnstjärnan Hajdi från slutet av 90- talet.
Hajdi - Tvoj pogled muci me (1999)
I talangtävlingsprogrammet Popstars, som hade arrangerats av televisionen, formerades kring milleniumskiftet bandet BePoP, som gjorde succé med låten Ti si moje sonce, framförallt hos den yngre generationen (se länken från bilden nedan till höger).
Dominik Davero - Ljubi jo nezno
Sedan har vi i denna changer även 90- och 2000-talets Rok'n'band, Avia Band, sångaren Dominik Davero, Cuki (80-2000-talet), Yuhubanda, Zabukowski, Kingston, Zmelkoow , Mambo Kings, FolkRola, Power Dancers och tonårsidolen Sebastian. Avsiktligt komisk slovensk folklorepop framfördes förr av bl.a. Agropop och nu av Boštjan Konecnik och bandet Atomik Harmonik.
BePoP - Moje sonce
Cuki - Zgodba o prijateljstvu
Cuki - Mi gremo pa na morje
Kingston - Cela ulica nori
Kingston - Hotel modro nebo
Zmelkoow - Bit
Mambo Kings - Acapulco
Power Dancers - Ujemi me
Sebastian - Napad
Agropop - Ti si moj soncek
Boštjan Konecnik - Treba ga je srat
Atomik Harmonik - Turbo  Polka

Nedan följer musiker som väger särskilt tungt inom den slovenska musikbranschen:

Gamla rävar på den slovenska musikarenan är Aleksander Mežek, Andrej Šifrer, Vlado Kreslin (se även del 15 och del 15), Tomaž Domicelj, Neca Falk, Anja Rupel, Zoran Predin med gruppen Lacni Franz, Darja Švajger (se ovan), Alenka Godec, Janez Boncina Benc, Pero Lovšin, Jani Kovacic m.fl. (se låtar länkat även från bilderna ovan).
Jani Kovacic - Delam kot Zamorc
Aleksander Mezek - Tu sem doma
Andrej Šifrer - Gorska roža
Vlado Kreslin - Z Gorickega v Piran
Tomaž Domicelj - Slovenskega naroda sin
Alenka Godec - Mesto sanj
Janez Boncina Benc - Kadar ognji dogorijo
Aleksander Mezek - Julija
Andrej Sifrer - Sum na srcu
Vlado Kreslin - Tisoc let
Tomaz Domicelj - Danes bo srecen dan
Anja Rupel - Lep je dan
Zoran Predin - Zarnica za boljši jutri
Neca Falk - Vsi ljudje hitijo
Neca Falk - Storila bom to
Neca Falk - Banane
Marta Zore - Še si tu
Marta Zore - Ne bom pozabila
Tinkara Kovac - Od zvezd pijan
Därefter kommer nästa generation väletablerade musiker med bl.a. Adi Smolar, gruppen Leteci potepuhi, Regina, Tinkara Kovac, Marta Zore, Anika Horvat, Nuša Derenda (se ovan) och det nyaste stjärntillskottet Neisha.
Adi Smolar - Jaz sem nor
Leteci potepuhi - Bicikl
Regina - Moje ime
Anika Horvat - Ogenj in led
Anika Horvat - Ples v mesecini
Neisha - Malo tu,malo tam
Adi Smolar - Je treba delat
Leteci potepuhi - Pojem blues
Regina - Glas gora
Anika Horvat - Lahko noc, Piran
Neisha - Ogenj pod nogami
Neisha - Maš kje še cas

Sedan finnsdet även mindre kända musiker som sångaren Andraž Hribar och Lara B eller en del som under längre tid först var kända lokalt innan de blev rikskända som t.ex. bandet Društvo mrtvih pesnikov (DMP), samt Tabu, Gušti & Polona, Juliette Justin och Carpe Diem.

Lara B - Meja v glavi
DMP - Ti si vse
DMP - Me ze ma da bi te
DMP - Rabm
DMP - Naftalin
DMP - Komu zvoni
Andraž Hribar - Kaj mi delaš
Andraž Hribar - Ognjen obroc
Tabu - Angel
Tabu - Dobra vila
Tabu - Pesek in dotik
Tabu - Namesto srca
Gušti & Polona - Makova polja
Gušti & Polona -  Trip
Juliette Justine - Hip Hop
Carpe Diem - Jutr
Carpe Diem - Iz oci v oci
Carpe Diem - Doktor-Doktor
Gušti & Polona - Mine leto
Gušti & Polona - Vedno zame
Dan D & Polona - Roke
Dan D - Voda
Dan D - Plešeš
Dan D - Jutranja
Pankrti - Osmi dan
Pankrti - legender på den slovenska punkarenan (se del 7) verkade fram till 1987. Det finns också mycket bra rockband som t. ex. Big Foot Mama, Šank Rock , Bohem, Dan D, Martin Krpan och forna Sokoli, som verkade till 1993. Kring en av de mest framgångsrika rockgrupperna, Siddharta, har det skapats en kult.
Martin Krpan - Political song
Pankrti - Lokalne pizde
Šank Rock - Senca sebe
Šank rock - Dej se mal nasmej
Bohem - Deveti junij
Bohem - Romanca
Pero Lovšin (Sokoli) - Moja mama je strela
Big foot mama - Crn tulipan
Big Foot Mama - Fenomen
Big Foot Mama - Kva se dogaja?
Big Foot Mama - Zadnji poraz
Big Foot Mama - Led iz severa
Big Foot Mama - Brez meja
Siddharta - Platina
Siddharta - Samo Edini
Siddharta - Napoj
Siddharta - T.H.O.R.
Siddharta - Domine
Siddharta - Farmer

Mest kända i världen är dock industrimusikbandet Laibach, som också står bakom kulturgruppen NSK - Neue Slowenische Kunst (se del 7). De uttrycker ofta genom egna omtolkningar av kända låtar en reaktion mot fanatismen, som även härjat på slovensk mark... (se framförallt i del 6). På sin senaste skiva Volk samarbetar Laibach med den slovenska gruppen Silence (se ovan).

Laibach, Reportage 1989
Laibach - Tanz Mit Laibach
Laibach med Anja Rupel - Across the Universe
Laibach - Anglia
Laibach - Das Spiel ist Aus
Laibach - Slovania
Laibach - Geburt Einer Nation
Laibach - Drzava
Laibach - Mama Leone
Laibach - WAT
Laibach - Sympathy for the devil
Laibach - God is God
Laibach - Wirtschaft ist Tot

 

Fortsättning följer! Denna del är inte klar.


Under uppbyggnad!

Ny startsidaSloveniens historia del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10, del 11, del 12, del 13, del 14, del 15, del 16, del 17, del 18