En
herdesång från Steiermark
|

|
Motivet
från en slovensk herdesång i Steiermark togs upp
av kompositören Haydn till hans "Hymn of the Empire" som
användes fram till 1918.
Senare under Weimarrepubliken togs denna hymn över av Tyskland
och är fortfarande idag den federativa republiken Tysklands
nationalsång.
1823 tog kompositören Beethoven till sig motivet och omarbetade
det till sin "Ode to Joy" ("An die Freude" på tyska).
1993 valdes Beethovens hymn "Ode to Joy" till Europeiska
Unionens gemensamma symbol.
Idag
står alltså världen tyst när den forntida
slovenska herdesången spelas upp...

Gammal herdedräkt från Velika planina
i Gorenjskaregionen.
|
Det
var prof. Franc Krinar, en slovensk musikrecensent, som
hade förberett ett reportage om herdesången från
Steiermark enligt ovan, för vilken han fick ett pris vid
en festival i Frankrike. Det är ett fint exempel på att
musiken i sig är gränslös... |
1993
kom en serie slovenska frimärken ut med benämningen Slovenien
- Europa i miniatyr, där även några gamla
typiska instrument presenterades.
Citre (Cittran) är
ett instrument som så sent som på 1800-talet användes
brett över hela Slovenien. Det nämndes först
under 1600-talet, men kom inte till allmänt bruk förrän
på 1800-talet.
|
 |
 |
Lonceni
bas (Krukbas) var ett utpräglat ackompanjemanginstrument.
Det är gjort av lera och används som bas - för
att ange rytmen i dansmelodier. Olika benämningar och
andra vittnesmål berättar att instrumentet var mycket
utbrett i de slovenska områdena. Längst har det
bevarats i regionen Bela krajina, där det heter gúdalo eller díplenjak.
I regionen Prekmurje var den känd som düda, vuk,
vugac, vugaš eller medved, i regionen Primorska
som pinja, i regionen Štajerska/Steiermark som moga,
kugae eller mehurjeva muzika och i regionen Dolenjska
som bas, loncen bas, báston, boben, duda och muga.
Det tillverkas genom att man sträcker en grisurinblåsa över
en lerkruka. Mitt i fästs en durrpinne. Man spelar med
basen så att man med sluten hand eller med fingrarna
glider upp och ner för pinnen - vid detta måste
handen fuktas med vatten.
|
Trstenke (panflöjt) är
ett urtida instrument vars användning kan spåras till
det antika Grekland, där det var känt som syrinx eller
panflöjt. Liknande instrument kände man till även
på andra kontinenter och i andra gamla kulturer. I Slovenien
utgör det äldsta bildmaterialet som vittnar om panflöjten
situlan från järnåldern (se del
8). Idag överväger åsikten att panflöjten
främst var ett herdeinstrument. I Slovenien tillverkades
de mest i den östra delen, omkring Ptuj, i Haloze, i Dolenjska
och även i Prekmurje, Porabje och i Koroška/Kärnten.
Benämningen trstenka berättar att instrumentet är
tillverkat av vass (slo. trst).
|
 |
Idag överväger
i Slovenien, liksom annorstädes, allehanda stråk-, blås-
, slag- och andra "moderna" instrument. |
 |
En
av världens mest kända kompositörer och violonister Giuseppe
Tartini (1692-1770) föddes i kustsstaden Piran
(se del 15) där
en staty av honom kan beskådas på Tartinitorget.
Han hade en italiensk far och en slovensk mor. Av honom har Stråkkvartetteten
Tartini tagit sitt namn (se bilden till vänster). En
annan slovensk stråkkvartett utgörs av Romarinke (se nedan).
En av de mest kända violinisterna i Europa var även
det slovenska underbarnet Leo Funtek (1885-1965), som
sedan 1906 levde och verkade mest i Helsingfors. Av dagens slovenska
violinister är bland de mest kända Miha
Pogacnik, Anja
Bukovec, Maja
Cerar samt Bojan
Cvetrenik , den sistnämnde från Terrafolk (se nedan)
|
Slowind (se
bild till höger) är bland Sloveniens internationellt
mest kända blåsare och den i Slovenien internationellt
mest etablerade kammaransamblen. De har även gästat
Sverige. Enligt Sydöstran utgör de fem
blåsmusikerna i slovenska Slowind något av den europeiska
eliten på respektive instrument – så till den
grad att de utbildar de främsta svenska talangerna.
Blåsorkestrar finns det annars gott om i Slovenien.
|
 |
 |
Dragspelet är
förmodligen det populäraste instrumentet i landet.
I augusti 2011 samlades en rekordstor mängd dragspelsspelare
i Cerklje vid festivalen Panonika Harmonika.
Med 1 137 samlade spelmän hoppas man på att hamna i Guinness
rekordbok.
En av de internationellt mest synliga slovenska dragspelsspelarna är Primo Parovel. Miha
Debevec är tvåfaldig vinnare i diatoniskt
dragspel vid världens mest prestigefulla dragspelstävling Attimis i
Italien, samt har även vunnit i många andra dragspelstävlingar.
1998 blev Denis
Novato världsmästare i diatoniskt dragspel
och 1999 så även Robert
Goter. Också Luka
Juhart har fått många internationella priser
i dragspel. År 2010 blev Martin
Teak världsmästare. Marko
Hatlak är
en virtuos på dragspel,
som bl.a. gästar Terrafolk (se nedan).
Andra populära dragspelsartister är Slavko Avsenik och Lojze
Slak, som spelar modern slovensk folkmusik i var sin ansambel
(se nedan).
I Slovenien tillverkas bland de bästa dragspelen i världen,
bl.a. Zupan och Rutar.
|
Slovensk
musik innefattar allt från äkta gamla folksånger,
som t.ex. Po
Korokem, po Kranjskem e ajda zori... (Över
Kärnten och Krain mognar bovetet redan...) och nyskapad
folkmusik med bl.a. det hittills internationellt mest framgångsrika
folkmusikbandet Avseniki (se del
7) som också framför låten Na
Golici, som har blivit någon form av signaturmelodi
för Slovenien, eller det näst mest framgånsrika Ansambel
Lojzeta Slaka till modern industrirock med det
världskända bandet Laibach (se nedan),
som redan har omnämnts i del
6 och del 7.
De
danser man dansar till den slovenska folkmusiken är polka och vals.
I
musikstycket Pomlad (Vår) till nedan till höger
har folkmusiken (Ansambel Lojzeta Slaka) och rocken (Big Foot
Mama) t.o.m. slagit ihop sina påsar. |
|
|
|
|
 |
|
Fran
Gerbic, född 1840, uppmärksammade de slovenska
folksångerna och skrev ner många samt bearbetade
dem för körsång. Han skrev också nya sånger
i folklig stil som t.ex. Pastircek Kaj pa ti piska,
kaj pa ti vriska? (Herdepojken - Vadan ditt flöjtspel,
vadan dina glädjeutrop?) - den har spelats in som video
av Vlado Kreslin (se nedan) och Katarina
Nemec, se länk från bilden till höger. |
|
Den ålderdomligaste slovenska folkmusiken har bevarats i
det isolerade Rezija/Val Resia, som befinner sig på den italienska
sidan om gränsen (se del
14). Där dansar man bara en dans - rezijanka (resianskan).
Det är en pardans där dansarna aldrig tar i varandra,
utan endast byter plats under dansen (se länk från bilden
nedan till vänster) . Det instrumentala ackompanjemanget utgörs
av fiol och cello. På länkarna från bilderna nedan
finns även resiansk folkmusik och folksång.
|
En
ensemble som verkar för att återuppliva det allmänna
slovenska folkmusikarvet är Trutamora-Slovenica,
en annan är Tolovaj
Mataj. Marko
Banda spelar gammal folkmusik från Prekmurje (se del
15). Gammal folkmusik arrangeras också om så som
gruppen Katice gjort
med till exempel folksången Gizdava,
eller gruppen Jararaja med
sina tolkningar av slovensk folkmusik (se exempel nedan till höger). |
Kyrkosång har
varit en central del i slovenernas kultur alltsedan Karantaniens
tid (se del 1).
Det var också inom kyrkomusiken som den store slovenske kompositören Jacobus
Gallus Carniolus (1550 - 1591) , född Jakob Petelin,
var slovensk kompositör
och dirigent under senrenässansen (se del
3) i Wien och i Prag. Han var
under sin tid framgångsrik och uppskattad.
Hans mest bekanta verk är det sexstämmiga Opus musicum från
1577, en samling av 374 motetter som så småningom
kom att täcka det liturgiska behovet under hela kyrkoåret.
En av hans motetter utförs här nedan av svenskar (Alleluia,
Cantate Domino):
|
Körsång har
en viktig plats i slovenernas kulturliv - det finns knappt en
skola utan kör och de traditionella sammankomsterna för
körer är många. Den slovenska vokala musikkulturens
starka tradition och höga kvalitet uttrycks ibland i karikatyren: Två slovener,
så har du en kör. Ett exempel på en populär
körsång är Kje
so tiste stezice? (Var är de stigarna?) av Gustav
Ipavec (se del
5) som också skrev Slovenec
sem (Jag är sloven).
Andra exempel på körsånger är tajerski
fantic (Steiermarkgossen), Kaj
ti je deklica? (Vad är det med dig, flicka?) och Oj,
Triglav, moj dom (Åh, Triglav mitt hem) - den sistnämnda
av Jakob Alja (se del
5).
|
|
En
slovensk kvartett som vunnit internationellt erkännande och
har turnerat mycket framförallt i USA är New Swing
Quartet, som förr sjöng mest slovenskt, men som i
stort övergått till gospel (klicka på bilden till
vänster).
Den mycket populäre ledsångaren Oto
Pestner med blandat slovenskromska rötter har även
en solokarriär. |
|
De
senaste åren har den slovenska kören Perpetuum Jazzile vunnit
stort gehör både på hemmaplan och ute i världen.
Den grundades redan 1983 av Marko Tiran och hette då Gaudeamus
Chamber Choir. År 2001 tog den kände producenten,
arrangören och vokalisten Toma Kozlevcar över ledningen
av kören. Sedan februari 2011 har dock svensken Peder Karlsson
(en av grundarna av vokalgruppen The Real Group) tagit över
det konstnärliga arbetet med kören. I oktober 2011 sjunger
Perpetuum Jazzile under Vokal
xtravaganzza 2011 i Ljubljana tillsammans med den svenska
vokalgruppen Vocal Six. |
Gamla
slovenska evergreens finns det en hel del. De sjungs framförallt
av de på 70-talet mycket populära Majda Sepe och Marjana
Deržaj, men även Lado Leskovar, Elda Viler, Ditka Haberl,
Nino Robic, Alfi Nipic, Edvin Fliser, Janko Ropret, Branka Kraner,
Ivo Mojzer, Ana Dežman, Tatjana Gros, Moni Kovacic och
grupperna Bele Vrane (se del
6 ) samt Pepel in kri (se nedan)
m.fl. Några av Majda Sepes hits var utarski most (ny version med Nuša
Derenda), Zemlja
plee (nyare version med Avia Band) och Ljubljanske
ulice. Zemlja
plee (Jorden dansar) sjöngs dock visst först
av Marjana Deraj. |
På 60-talet
och 70-talet fick några av dessa artister tillfälle
att representera Jugoslavien på Eurovision Song Contest.
Det var 1966 som man för första gången kunde
höra det slovenska språket på Eurovisionscenen.
I Belgrad hade publiken blivit upprörd när Berta
Ambro från Kranj vann uttagningen med sin sång Brez
besed (Utan ord). Men hon återvände från
Eurovision som sjua och hennes sång kom ut i flera utländska
versioner (danska, norska, engelska). Redan 1967 blev det slovenerna
som återigen fick representera Jugoslavien med Lado
Leskovar och antikrigssången Vse rože sveta (All
världens blommor). 1970 sjöng Eva Sren sången Pridi,
dala ti bom cvet (Kom, så ska jag ge dig en blomma)
med mindre framgång.
Riktigt besvikna blev slovenerna
1975 när gruppen Pepel in kri i Stockholm
1975 kom på först 13:e plats med sången Dan
ljubezni (Kärlekens dag), som idag blivit
mycket folklig, nästan en nationalsång.
Då upplevde slovenerna att Europa inte förstod
deras musik. Nog tyckte man att låten hade
förtjänat en bättre placering!
1990 sjöng samma grupp, dvs. Pepel in kri, backupvokalerna
i Toto Cutugnos framträdande med vinnarlåten Insieme
1992, vilket blev en liten revansch.
|
De
slovenska kompositörernas förening, Drutvo
slovenskih skladateljev (DSS), firar 60-årsjubileum
2007. Bland de mest sedda kompositörerna är Mojmir
Sepe, som skrivit några av låtarna ovan,
men även den legendariske Joe
Privek (1931-1998) som under sin mer än 30 år
långa tid (1961-1995) som dirigent i Big Band komponerade
många populära och jazzlåtar.
Big
Band är slovenska radions och televisionens
nationella jazzorkester. Det är en av de äldsta
dylika orkesteruppsättningarna i världen,
då det verkar oavbrutet sedan 1945.
Slovenska
filharmonin (se del
5) firade under säsongen 2001-2002 sitt
300-årsjubileum och är den centrala slovenska
musikinstitutionen med en rik tradition enligt europeiska
mått mätt. Under denna verkar Slovenska
filharmonins symfoniorkester och Slovenska
kammarkören.
Hugo
Wolf (se del
5) var på slutet av 1800-talet en framgångsrik
centraleuropeisk kompositör, som på grund
av dåtidens kraftiga germanisering av vissa
slovenska områden betecknas som österrikisk
kompositör, trots att han härstammar från
slovenska föräldrar och staden Slovenj
Gradec som ligger inom dagens slovenska territorium.
Inte förrän nyligen har man börjat
nämna hans slovenska ursprung.
Den
store österrikiske dirigenten Herbert
von Karajan (1908-1989) hade en slovensk mor, Marta
Košir från Mojstrana, vilket väldigt få vet
om även i Slovenien. Han var "Megamaestro".
I Sveriges Radios P2 har han under år 2008 också varit under
lupp.
I
Slovenien arrangeras varje år sammankomster för musikälskare
av olika slag. I maj arrangeras sedan 1984 Druga
godba (Annan musik) - Internationell festival för
alternativ och etnomusik. Ljubljana
jazzfestival är en av de äldsta i världen
och går av stapeln i juni månad. Festival
LENT pågår från juni till juli och är
en av de största multietniska musikfestivalerna i Europa
med 400 framträdanden och en halv miljon besökare.
I Bled pågår under ungefär samma tid också en
musikfestival - Festival
Bled, där det också i augusti pågår
en mindre känd Etnofestival.
I Breice arrangeras varje år Festival
Breice och i Novo mesto har man Rock
Otocec, som är motsvarigheten till nordiska Hultsfred
och Roskilde.
Vad
gäller Eurovision Song Contest eller Evrovizija,
som jag redan nämnt ovan, så var Slovenien med för
första gången som självständig nation år
1993. Nedan finns huvuddelen av låtarna som varit med
och tävlat. Slovenien har ännu inte lyckats vinna,
utan har som bästa plats hittills nått sjunde plats.
Landet har inte heller några grannar som skulle ge det
självklara höga poäng - inte heller länderna
från det forna Jugoslavien, då musiksmaken i Slovenien
skiljer sig en hel del från Balkanländernas.
|
|
|
|
|
|
 |
Sestre med
sången Samo ljubezen år 2002 fick inga poäng
från Sverige, men gjorde senare samma år succé på pridefestivalen
i Stockholm.
Den typiska slovenska musiken, som
kanske på något vis avspeglar mentaliteten, är oftast
mjuk, melodiös och behaglig, om det
så gäller glad folkmusik, schlagers eller
svängig pop, samt välgjord vilket
också gäller för rockmusiken (se nedan).
|
Under
de senaste årtiondena har även sådan musik etablerat
sig i Slovenien som skiljer sig från den slovenska musikstilen,
vilket förmodligen delvis beror på den kraftiga inflyttningen
av sydslaver från Balkan under Jugoslavientiden och delvis
för att kunna slå igenom på den "jugoslaviska" marknaden.
Artister som framför denna musikstil, slovenskt med Balkaninspiration -
där man läger till någon form av högtravande
känslomässigt patos eller sydliga exotiska rytmer, är
framförallt Helena
Blagne, Vili
Resnik, Saa
Lendero, Natalija
Verboten, Jan
Plestenjak och Magnifico (med
serbiska rötter). Magnifico gjorde först succé i
Slovenien med en originell discolåt, Zeleni Jure,
med inslag av folksång från den slovenska regionen
Bela krajina (Vita regionen). |
|
|
Musikband
som dock helhjärtat satsar på annan folklore än
slovensk med mycket hög kvalitet är bl.a. zigenarbandet ukar (lyssna
på låtarna på hemsidan!), ibland i samarbete
med Vlado Kreslin (se nedan), och det slovenska
världsmusikbandet Terrafolk.
Mia nidaric sjunger
swing, gospel, blues, jazz och amerikansk folkmusik.
|
|
Musik
med kvalitet utövas på klassiska instrument även
av Romarinke,
som även samarbetar med bandet Silence som
specialicerat sig på elektronisk, synthpop och soundtrack
musik. Gruppen Borghesia spelade
Electronic Body Music under åren 1982-1995. |
Under
nittiotalet var Ali En en populär rap-artist som
slog igenom med låten Leva Scena.
I början av 2000-talet gjorde hiphop-duon Murat & Jose hitlåten Od
ljudi za ljudi, som handlar om och propagerar mot främlingsfientlighet. Ett
tag utgjorde de tillsammans med Nikolovski bandet Nedotakljivi. I låten Nazaj samarbetar
Murat & Jose med jazzlegenden Janez Boncina Benc (se nedan),
och i låten Postan ti sam samarbetar de med den slovenska soulsångerskan Maya. |
Ett
annat kollektiv i denna changer är RDYO som utgör
en del i Klub K4 - denna erbjuder program med alla möjliga
moderna musikchangrar så som minimal, house, techno, drum'n'bass,
breakbeat, funk, nu rave, electro, hip hop, rock eller olika kombinationer
av dessa. Yoyocuts är
ett samarbete mellan två kollektiv: Buttercuts (Storbritannien)
och RDYO (Slovenien). De möttes på en festival i Tyskland
och behöll kontakten, uppträdde tillsammans och bestämde
sig för att göra en skiva tillsammans. |
|
Musikband
med lätt popmusik/dansbandsstuk har det funnits och
finns det en hel del av, alltifrån ungdomsbandet Videosex till Gu
Gu, Randez vous, 12. nadstropje, Hazard från åttiotalet
till t.ex. 80- och 90-talets Pop
Design, Cudena polja (70-90-talet), Don Juan, Chateau, Moulin
Rouge (eurodisco), 90-talets Monroe Band, Babilon och
barnstjärnan Hajdi från slutet av 90- talet. |
|
I
talangtävlingsprogrammet Popstars, som hade arrangerats
av televisionen, formerades kring milleniumskiftet bandet BePoP,
som gjorde succé med låten Ti si moje sonce,
framförallt hos den yngre generationen (se länken från
bilden nedan till höger). |
|
Sedan
har vi i denna changer även 90- och 2000-talets Rok'n'band, Avia
Band, sångaren Dominik Davero, Cuki (80-2000-talet), Yuhubanda, Zabukowski, Kingston, Zmelkoow , Mambo
Kings, FolkRola, Power
Dancers och tonårsidolen Sebastian. Avsiktligt komisk
slovensk folklorepop framfördes förr av bl.a. Agropop och
nu av Botjan Konecnik och bandet Atomik
Harmonik. |
|
Nedan
följer musiker som väger särskilt tungt inom den
slovenska musikbranschen:
|
Gamla
rävar på den slovenska musikarenan är Aleksander
Mežek, Andrej ifrer, Vlado
Kreslin (se även del
15 och del
15), Tomaž Domicelj, Neca
Falk, Anja
Rupel, Zoran
Predin med gruppen Lacni
Franz, Darja vajger (se ovan),
Alenka Godec, Janez Boncina Benc, Pero
Lovin, Jani Kovacic m.fl. (se låtar
länkat även från bilderna ovan). |
|
Sedan
finnsdet även mindre kända musiker som sångaren Andra Hribar och Lara
B eller
en del som under längre
tid först var kända
lokalt innan de blev rikskända som t.ex. bandet Društvo
mrtvih pesnikov (DMP), samt Tabu, Gušti & Polona,
Juliette Justin och Carpe
Diem.
|
|
Mest
kända i världen är dock industrimusikbandet Laibach,
som också står bakom kulturgruppen NSK
- Neue Slowenische Kunst (se del
7). De uttrycker ofta genom egna omtolkningar av kända
låtar en reaktion mot fanatismen, som även härjat
på slovensk mark... (se framförallt i del
6). På sin senaste skiva Volk samarbetar Laibach
med den slovenska gruppen Silence (se ovan).
|
|
Fortsättning
följer! Denna del är inte klar.
|
Under uppbyggnad! |
Sloveniens
historia del 1, del
2, del 3, del
4, del 5, del
6, del
7, del 8, del 9, del
10, del 11, del
12, del 13, del
14, del 15, del
16, del 17, del
18
|